Hoppa till innehåll

Sanning och konsekvens

26 januari, 2010

I Mariefredsnämndens Mål och budget 2010 saknas något mycket viktigt. En barnkonsekvensanalys.

En sån SKA göras inför större beslut, för att politikerna ska få ett bättre beslutsunderlag och förhoppningsvis inse vad deras beslut kan komma att innebära.

Jag mejlade Mariefredskontoret och frågade var den fanns. Detta var svaret jag fick:

”Barnkonsekvensanalys kommer att göras i det fall skolans verkställande av Mål & budget 2010 påverkar barnen.”

Hjälp mig här nu: de har alltså inte gjort någon barnkonsekvensanalys eftersom skolan först måste verkställa Mål och budget 2010 och när det är gjort kan man se hur det påverkar barnen och då ska man göra barnkonsekvensanalysen.

Fattar ni? Man blir lite trött.

I Mål och budget 2010 radar Mariefredsnämnden även upp vissa mål gällande skolan:

98 % av föräldrarna ska uppleva att deras barn upplever trygghet och trivsel i sin förskola.
98 % av eleverna ska uppleva trygghet och trivsel.

Nu fattar jag att det tyvärr kan vara svårt att få alla elever att känna sig trygga och trivas i skolan. Men det får ju inte vara ett hinder. Nog sjutton borde väl en hundraprocentig trygghet och trivsel för varje elev vara det självklara målet? Och att inte en endaste förälder ska behöva se sitt barn gå iväg till skolan med en svart klump av ångest i magen?

Men det blir värre. För att kolla hur målen uppfylls kommer man att göra mätningar (enkäter?). Vars svarsfrekvens enbart måste vara 50 % för att resultaten ska godtas av Mariefredsnämnden. Ni som vet något om statistik och enkäter, eller säkert alla förresten, förstår nog hur mycket resultatet av en undersökning är värd när bara hälften av de tillfrågade svarar.

Man blir lite trött igen. Eller är jag månne för krävande? Men sanningen är att det hela känns ogenomtänkt. Och konsekvenserna av det går ut över barnen.

Ett annat mål finns under punkt 3.1:

De boende på Hammargården ska uppleva 100 % trygghet.

Det låter ju jättebra!

Men tydligen ska gamlingarna inte känna någon trivsel. 😉

UPPDATERING 27/1 kl 10:38:
Det här inlägget är feldaterat, pga av att jag tänkte fel när jag ställde in tiden. Det las upp 27/1 8:12 ;-).  Av denna anledning har också statistiken knasat till sig. Men igår hade jag över 150 besökare – sicken rivstart!

10 kommentarer leave one →
  1. 26 januari, 2010 21:00

    Jag håller med dig om målen… de är i många fall riktigt udda och har på något sätt gjorts så ”mätbara” att syftet med målen faller bort. TFN(?) 70% orgie är ju direkt skrattretande.

    Sen verkar man försökt att göra mål som man tror sig kunna uppnå för att inte underminera målet – ”Det går ju ändå inte”. Kostnaden för att nå de där återstående 2% kanske inte heller ryms i majoritetens minimalistiska skolbudget. I sådant fall skulle det nästan vara seriöst att erkänna att man inte kommer kunna erbjuda trivsel och trygghet till alla.

    (Jag försöker ju också med en dåres envishet påpeka att trygghet är en upplevd känsla som inte sällan försämras av faktiska säkerhetshöjande åtgärder och är inte något som man kan styra en verksamhet efter, hur gärna man än skulle vilja)

  2. Bitte permalink
    26 januari, 2010 21:16

    David,

    Hur har nämnden kommit fram till att just 98 % är ett uppnåeligt mål? Jag tror att det var många fuktade fingrar i luften när det målet spikades! Och tänker man ”det går ju ändå inte”, så har man ju i praktiken gett upp.

    Det godtar inte jag.

  3. 27 januari, 2010 19:58

    Hej Bitte!

    Nu kan man ju fundera över likabehandlingsplanen på skolan.
    När våra (förtroendevalda) de som tog över makten tycker det är ok att inte behöva bry sig om de 2 % som man tappar.
    Detta är väl en fråga för DO
    Tänker också på kommande val som inte är alltför långt borta 2 % av barnen plus deras föräldrar och släkt och vänner som läser om tappet på 2 %.
    Nu är det nog många % som väljer bort de som tog över makten.

    Att godkänna en sånt här beslutsunderlag är mycket märkligt.
    Men ingen blir förvånad längre…

    Hittade du någon barnkonsekvensanalys, det är också skumt att våra arvoderade politiker i Mariefredsnämnden glömmer bort beslut som de tagit för ständiga förbättringar.
    Just nu är det ständiga försämringar!

    Ha en skön kväll

  4. Bitte permalink
    27 januari, 2010 20:21

    Cattis,

    likabehandlingsplanen står på min att-göra-lista!

    Och någon konsekvensanalys har jag ännu inte hittat. Det är nog stört omöjligt att hitta sånt som inte finns.

  5. 28 januari, 2010 11:35

    Du har rätt i att målen inte är riktigt bra.
    Det enda parti som föreslog förändringar var MFP. Lite lyckades jag påverka, och det är i a f bättre än tidigare år (nu är det ändå mätbara mål, även om de inte alltid är helt relevanta).
    I huvudsak är det tjänstemannamål. Vid behandlingen i MFN och KF avfärdades alla våra förslag.

    Vad som är värre är att oavsett mål så har inga uppföljningar/utvärderingar gjorts av verksamheterna. Är jag med 2011 så kommer jag att tjata om detta.
    Tjat lönar sig, droppen urholkar stenen…

  6. Bitte permalink
    28 januari, 2010 13:03

    Dag,
    att det är ett tjänstemannamål har ingen betydelse. De arbetar efter direktiv från politikerna. Det är ju politikerna som till syvende och sist tar besluten.

    Och i detta fall har de mål tjänstemännen föreslagit godtagits av politikerna.

  7. Dag Bremberg permalink
    28 januari, 2010 13:39

    Visst är det så, Bitte. Det var bara ett försök att förklara varför målen inte avspeglar tydliga politiska ambitioner.
    Men som sagt det viktiga är att de mål som antagits tas på allvar.

  8. Bitte permalink
    29 januari, 2010 15:01

    Dag,
    absolut ska målen tas på allvar. Men jag hävdar fortfarande att de exempel jag tar upp inte har en seriös grund. Jag ger mig om någon kan bevisa motsatsen 😉

  9. Dag Bremberg permalink
    29 januari, 2010 23:27

    Bitte, ingen lär kunna bevisa motsatsen. Din iakttagelse är rätt.
    Tyvärr är det lätt att hitta fel, otydligheter och motsägelser i de kommunala dokumenten.
    Några av oss (i flera partier) gör vad vi kan för att förbättra.
    Men det finns en risk att man drunknar i detlaljer. Till exempel kan Mariefreds skola ha som mål att meritvärdet ska bli 230 i år – men hur ska det uppnås om lärartätheten minskas för att elevpengen inte höjs i takt med kostnaderna?
    Allt handlar inte om pengar, men det går inte att bortse ifrån att krympande resurser för skolorna drabbar våra barn.

Trackbacks

  1. Likabehandlingsplanen – ett viktigt dokument « Mariefredsmamman

Lämna en kommentar